Fy vilken kyla!

Det är nästan så att inte ens katterna vill gå ut i höstkylan. Idag har det varit särskilt kallt med nordliga vindar. Sigge har ju tjock päls överallt så han håller sig varm bra. På bilden sitter han under grannens äppelträd som är fullt av äpplen.

Alice däremot har mycket tunnare päls och på bilden kan man nästan se hur hon försöker spara på värmen genom att bara ha tre tassar på backen. Hon stod såhär i flera minuter.


De vackra blå och orange strecken visar var Telia ska komma och gräva för att lägga ner nya ledningar. Naturligtvis ska de gräva rätt igenom min lavendelhäck också.

Pust, jag smälter!

Nu njuter vi tvåbeningar av solen och värmen. Äntligen är sommaren här på riktigt! tycker vi. Men tänk på våra stackars fyrbenta vänner som går omkring och släpar på sin tjocka pälsoverall fortfarande. Inte orkar man vara ute och kolla läget på dagarna utan då ligger man i en skön säng - kanhända att det inte är hemmets svalaste plats men den är skön ändå för man kan ligga utsträckt precis sådär knäppt som man gillar.

Nej, fram för kvällarna och nätterna. Då är det svalt ute och dessutom finns det MASSOR att kolla på! Tusen tusentals med små små kryp som rör sig lite så där retligt lagom för att en katt med hyfsat mörkerseende ska få syn på'n. Och man kan sitta och titta läääääänge och peta till lite så där lagom ointresserat för att se om nåt händer.

Vid sextiden på morgonen börjar det väsnas igen, alla bilar och lastbilar som hörs i trakten. Då kan man gå in igen, käka lite och så lägga sig bekvämt tillrätta - igen.

En snygging!

Visst är han snygg, Sigge!! Med sina bärnstensfärgade ögon, av naturen anpassade till pälsfärgen. Hans päls är tjock, mjuk och silkeslen. Nosspegeln är gulligt rosa, liksom trampdynorna.

Till sättet är han en sådan katt som vi såg redan när han var liten - en riktig soffpotatis. Han är nyfiken men loj. Han är klumpig och har inte den minsta koll på sin svans; den lever liksom sitt eget liv och river ner det som råkar vara ostabilt. Han håller på att driva oss till vansinne genom att krafsa på alla dörrar - som ordspråket säger: De flesta katter vill vara både inne och ute, helst samtidigt. Inne krafsar han för att han vill ut och när han väl kommit ut så tar det inte många minuter innan han krafsar för att han vill in. (Alice säger inte ett smack, Lukas jamar). När han varit på lådan kan han stå i fem minuter och krafsa på lådkanten, med båda tassarna.

Trots allt detta, som kan tyckas vara negativt, är Sigge den mest charmiga katt jag träffat. Han är orädd för det mesta och de flesta. Ljud påverkar honom inte alls (utom dammsugaren). Han är en katt som befinner sig mitt i livet, fast livet kretsar mest runt omkring honom medan han nöjt ligger och betraktar det.

En pälshög

Det är väl just vad det här är - en pälshög. Sällan ligger de så här tätt inpå varann. Som storasyster måste man vara lite överseende med en fjantig lillebror. Strax innan bilden togs låg Alice och tvättade Sigge och han ligger kvar i sin favoritställning, på rygg med nacken böjd.

Tio veckor

Nu börjar kattunge-utseendet att försvinna. Alice's päls är inte lika lurvig och hon ser mest ut som en miniatyr av en vuxen katt. Sigges päls är fortfarande lurvig och eftersom han är lite större än Alice så ser hon ännu mindre och smalare ut än för några veckor sedan.

De går gärna ut och båda är så försiktiga, så försiktiga. De går inte längre än till tomtgränsen - ännu. För säkerhets skull har de fått halsband med telefonnummerlapp på. Stora katten Lukas är lycklig när kattungarna är ute för då kan han leka med dem. På grund av sin skygghet kommer han nämligen inte gärna in utan har valt att vara ute dygnet runt nu under sommaren.





Huvva va stor han e! Stora snälla katten Lukas är lite som en lekfarbror för de små, han är särskilt förtjust i att leka lite försiktigt med Alice.


Har man varit ute i flera timmar och upplevt en massa nytt så blir man lätt trött.