Stor blir liten

 

Alice har inte fått p-piller de tre senaste veckorna (de har tagit slut). Hon visar inga särskilda löp-tecken, de flesta katter löper mindre under hösten-vintern för att komma igen i februari-mars, så då är det dags för pillren igen. Om det nu inte blir så att vi har ekonomi till att kastrera henne.

Till saken: hon har blivit ganska mycket barnsligare under de här veckorna; hon leker mycket med Sigge, något hon inte gjort sedan hon var liten. Hon pratar också mycket mera, mest med A-husse. Så fort hon ser honom så går hon efter och pratar med honom - mrrrau! Sätter han sig ner för att klappa eller kela så går hon därifrån. Reser han sig och går iväg igen så rusar hon efter och mrrrau-ar på honom igen. Charmigt!

Hon ligger alltid och sover vid fotänden av min säng, i en liten hemgjord bädd. När någon kommer in i rummet så är det samma sak: hon reser på huvudet och så, mrrrau! En liten hälsning.

Fy vilken kyla!

Det är nästan så att inte ens katterna vill gå ut i höstkylan. Idag har det varit särskilt kallt med nordliga vindar. Sigge har ju tjock päls överallt så han håller sig varm bra. På bilden sitter han under grannens äppelträd som är fullt av äpplen.

Alice däremot har mycket tunnare päls och på bilden kan man nästan se hur hon försöker spara på värmen genom att bara ha tre tassar på backen. Hon stod såhär i flera minuter.


De vackra blå och orange strecken visar var Telia ska komma och gräva för att lägga ner nya ledningar. Naturligtvis ska de gräva rätt igenom min lavendelhäck också.

Favoritbilder

För ett tag sedan hittade jag programmet Picasa och med det kan man göra mycket roligt och fint. Se bara här på kollagen på Sigge och Alice:



Ett litet bildspel gjorde jag också (bildspelet har musik!):

Ny faktabok: Din katts beteende

Klöser din katt sönder soffan eller kissar den på fel ställen? Kanske försöker den förmedla något, men vad menar den egentligen?

I den här boken får du svar på dina frågor om din katts beteende och behov. Den innehåller de ”13 heliga punkterna” som talar om vad din katt behöver göra under dygnets 24 timmar för att må bra och för att du själv ska få ut det mesta av din vän katten.
Ett avsnitt i boken tar upp vanliga frågor och svar på kattproblem som kan uppstå. Här får du också veta varför katten Felix förorenar på den dyra mattan i hallen och varför katten Sonja ger bort sina kattungar till grannarna.

Författaren Susanne Hellman Holmström är Sveriges första kattbeteende-rådgivare. Hon har över 30 års erfarenhet av katter och kattuppfödning och berättar här om olika problemkatter, hur problemen yttrade sig och hur de åtgärdades. Boken är personligt skriven och kommer att ge dig många aha- uppleveler och skratt på vägen. En sak är säker, du kommer att se din katt med andra ögon eller kanske be den om ursäkt för att du inte har förstått den tidigare. Susanne är bosatt utanför Hörby i Skåne.

Det här är en bok som jag tycker att alla kattägare borde ha i sin bokhylla. Den är mycket läsvärd med många goda råd, men framför allt så är den mycket personlig. Författaren väver in exempel från sitt egna liv med katter, och alla bilder i boken är fotograferade av make och dotter. Maken gick tragiskt bort under bokens tillkommande och bara därför tyckte jag att den kändes extra personlig att läsa.

Efter att ha läst om olika problem man kan ha med sin katt så tycker jag nog att mina katter är änglar - de bråkar aldrig, går alltid på (den enda) kattlåda vi har, äter snällt all mat (njae, visst våtfoder kan lukta illa), klöser inte på några möbler, välter inga växter eller tuggar på dem. Det enda som kan störa oss är när Sigge krafsar på dörrar (och annat man kan krafsa på) men han vill ju bara tala om något!

Köp boken!

Hur du slår in en present med hjälp av din katt

• Rensa ett bord för bästa yta att slå in en present.
• Gå till garderoben och hämta påsen i vilken presenten förvaras, stäng dörren.
• Öppna dörren och avlägsna katten från garderoben.
• Gå till skåpet och hämta rullar med omslagspapper.
• Gå tillbaka och avlägsna katten från skåpet.
• Gå till lådan och hämta genomskinlig tejp, färgglada band, sax, etiketter mm.
• Lägg ut presenten och omslagsmaterialet på bordet för att få överblick samt tänka ut en lämplig strategi för att påbörja inslagningen.
• Gå tillbaka till lådan för att hämta snöre, avlägsna katten som varit i lådan sedan ditt förra besök där, ta snöre.
• Återgå till lådan och avlägsna katten.
• Avlägsna presenten ur påsen.
• Avlägsna katten ur påsen.
• Öppna kartongen och granska presenten, avlägsna katten ur kartongen, lägg tillbaka presenten i kartongen.
• Rulla ut omslagspapper på bordet för att påbörja klippning till lämplig storlek.
• Försök att släta ut papper, inse att katten ligger under, avlägsna katt.
• Klipp presentpapperet lagom stort och håll en rak linje för bästa resultat.
• Kasta bort arket eftersom katten jagade saxen och strimlade papperet.
• Klipp till ett nytt ark genom att placera katten i påsen som presenten fraktades i.
• Lägg presenten på papperet.
• Vik upp kanterna för att påbörja inslagningen. Fundera på varför papperet inte räcker runt. Inse att katten ligger mellan present och papper. Avlägsna katten och försök igen.
• Placera ett tungt föremål på pappersarket för att hålla det på plats, medan du klipper genomskinlig tejp.
• Tillbringa 20 minuter åt att med en nagelsax försöka avlägsna klibbiga bitar genomskinlig tejp från kattens päls.
• Förslut omslagspapperets kanter runt presenten med den klibbiga tejpen och försök få hörnen så snygga som möjligt.
• Leta efter rullen med färgade band. Jaga katten runt huset för att återkräva rullen.
• Försök binda färgglatt band runt present med enhandsfattning åt två håll samtidigt.
• Rulla tillbaka det färgglada bandet i ursprungsläge på sin hållare, avlägsna presentpapperet som nu hänger i flikar på grund av kattens entusiastiska bandjakt.
• Upprepa punkterna 13-20 tills endast ett ark papper återstår.
• Bestäm dig för att hoppa över punkterna 13-17 för att spara tid samt reducera risken att förlora sista arket omslagspapper. Hämta en pappkartong som är lagom stor för sista pappersarket.
• Lägg presenten i kartongen och bind ihop med snöre.
• Avlägsna snöre, öppna kartong, avlägsna katt.
• Stoppa allt omslagsmaterial i påsen med presenten och styr kosan mot ett låsbart rum.
• Väl inne i ett låsbart rum, lås och packa upp allt material igen.
• Avlägsna katt ur kartong, lås upp dörren, ställ katten utanför dörren, stäng dörren och lås igen.
• Upprepa föregående punkt så ofta det är nödvändigt (tills du tydligt hör katten jama utanför dörren).
• Bred ut sista arket omslagspapper (detta kommer att vara svårt på det lilla utrymme din toalett utgör, men gör ditt bästa)
• Upptäck att katten redan har rivit arket. Lås upp dörren, gå ut och jaga runt huset i alla skåp och lådor efter förra årets omslagspapper. Minns att du inte har något kvar eftersom katten hjälpte till att slå in presenter förra året.
• Återvänd till det låsbara rummet, lås dörren, sitt på toalettlocket och försök få det rivna pappersarket att se hyfsat ut.
• Förslut kartongen med snöre, slå sedan om den med papper och hyfsa till utseendet ytterligare genom att försiktigt dra ihop rivna områden med genomskinlig klibbig tejp. Sno färgglatt band om paketet och gör flera rosetter för att dölja de fulaste områdena.
• Sätt på en etikett, och luta dig tillbaka för att beundra ditt verk. Gratulera dig till ett väl utfört arbete trots de usla arbetsförhållandena.
• Lås upp dörren, gå till köket för att blanda dig en välförtjänt drink och lägg upp mat i kattskålen.
• Tillbringa 15 minuter åt att leta efter katten innan du inser den uppenbara sanningen.
• Riv upp paketet och avlägsna katten.
• Samla ihop alla skrynkliga, rivna och illa slitna pappersark. Mata katten. Återgå till låsbart rum för ett sista försök. Kontrollera noga att du är ensam i rummet och att dörren är låst.
• Se över pappersarken för att hitta de minst rivna, försök att få ihop tillräckligt med papper av samma mönster för att täcka presentkartongen.
• Gör ett fåfängt försök att slå om presenten med lappteknik. Bind om med trassliga färgade band och låt ändarna hänga fritt för det går ändå inte att knyta rosetter. Sätt på en ny etikett och stoppa paketet i påsen av rädsla för att någon annan ska se ditt katastrofala arbete.
• När du räcker över paketet till mottagaren, le hela tiden rart för att släta över dennes föraktfulla min över att få mottaga en gåva i det skicket.
• Svär inför dig själv att du nästa år ska låta butiken stå för inslagningen av alla förbannande presenter.
• Le självbelåtet vid tanken på att den föraktfulla mottagaren kan ha mottagit en katt.

Dagens regel: Lek

Regler om lek

Detta är en viktig del av ditt liv. Se till att få tillräckligt mycket sömn under dagen så att du är utvilad till dina kvällslekar. Kom dock ihåg att du vid alla tillfällen måste behålla din värdighet. Om en olycka skulle inträffa under en lek, till exempel att du ramlar ner från en stol, tvätta omedelbart valfri del av din kropp, såsom för att säga "Det var MENINGEN att det skulle vara så". Det lurar människorna varje gång.

Dagens regel: Papperspåsar

Regler om papperspåsar

Inuti papperspåsar bor påsråttan. De är små och har kamouflerat sig i samma färg som påsen, så de är mycket svåra att få syn på. Men du kan lätt höra de prasslande lätena de ger ifrån sig när de kilar runt i påsen. Vad som helst, inklusive att strimla påsen, kan göras för att döda den.

Obs! Om du ser en annan katt som jagar påsråttan, är det tillåtet att göra en smygattack som vanligtvis slutar med en storslagen dragkamp.

Dagens regel: Klösbrädor

Regler om klösbrädor

Det är tillrådligt att katter använder de klösbrädor som människorna tillhandahåller. De är mycket eller rent av överbeskyddande mot vad de anser är deras egendom och kommer att ha starka invändningar om de kommer på dig med att vässa klorna på den. Det hjälper inte att smyga och göra det när de inte är i närheten eftersom de är mycket observanta. Om du är en utomhuskatt duger det bra med träd. Att vässa klorna på en människa är absolut inte att rekommendera.

Dagens myt: Katter kan äta lite vad som helst

Katter är köttätare och mår bäst av en kost som till största delen består av kött. De har svårt att ta upp näring från vegetabilier. Katter kan inte leva på hundmat eftersom katter och hundar har olika näringsbehov. Hundmat saknar exempelvis det för katter livsviktiga ämnet taurin, så en diet på hundfoder kan göra katten blind.

Dagens regel: Dörrar

Regler om dörrar

Tillåt inga stängda dörrar någonstans i något rum, inklusive garderobsdörrar. För att öppna en dörr; ställ dig på bakbenen och krafsa med framtassarna. När dörren väl är öppen är det absolut inte nödvändigt att använda den, huvudsaken är att den är öppen.

När du väl fått upp en ytterdörr, stå halvvägs ut genom den och fundera på olika saker. Detta är särskilt viktigt när det är mycket kallt, när det regnar, när det snöar eller när det är myggigt. Svängdörrar måste undvikas till varje pris.

Dagens myt: En katt klarar sig alltid

Många tror att katter klarar sig själva om man släpper ut dem, vilket förmodligen är en av anledningarna till att så många katter överges varje år och blir hemlösa. Trots att en katt kanske har tjock päls och en bra jaktinstinkt är detta inte tillräckligt för att den ska klara en svensk vinter. De katter vi idag har som husdjur kommer från varmare breddgrader och är därför inte anpassade för att leva ute i ett svenskt klimat.

Dagens citat

När en katt ligger och sover i ett rum finns det
inte mycket mer för en inredare att göra där.


Ernst Kirchsteiger


Ernst med sin katt Gottfrid

Hur tänker katter?

Höstfägring

Vilka som är vackrast vet jag inte; de röda bladen på rådhusvinet eller mina katter, Lukas och Alice. Sigge låg inne och sov, som vanligt dagtid.

Dagens P.S.

Gömma katten 4 och 5

Pust, jag smälter!

Nu njuter vi tvåbeningar av solen och värmen. Äntligen är sommaren här på riktigt! tycker vi. Men tänk på våra stackars fyrbenta vänner som går omkring och släpar på sin tjocka pälsoverall fortfarande. Inte orkar man vara ute och kolla läget på dagarna utan då ligger man i en skön säng - kanhända att det inte är hemmets svalaste plats men den är skön ändå för man kan ligga utsträckt precis sådär knäppt som man gillar.

Nej, fram för kvällarna och nätterna. Då är det svalt ute och dessutom finns det MASSOR att kolla på! Tusen tusentals med små små kryp som rör sig lite så där retligt lagom för att en katt med hyfsat mörkerseende ska få syn på'n. Och man kan sitta och titta läääääänge och peta till lite så där lagom ointresserat för att se om nåt händer.

Vid sextiden på morgonen börjar det väsnas igen, alla bilar och lastbilar som hörs i trakten. Då kan man gå in igen, käka lite och så lägga sig bekvämt tillrätta - igen.

ZZZZzzzzzz....

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - var, när och hur som helst!

Jag minns det som igår...

Vid den här tiden för ett år sedan ägnade jag en stor del av dagarna åt att vara fostermor. Koka vatten, blanda välling, slåss mot sylvassa klor och truga, truga, truga. Inte alla gånger var det lätt att mata med flaska, överhungrig eller inte hungrig alls. För det mesta gick det bra, de fick snabbt tag på nappen och fick i sig sina 20 ml välling i ett nafs. Därefter var det dags att kissa och bajsa. Det var lätt att få dem att kissa genom att gnugga lite med en trasa. Men bajja... Jag minns en gång när Alice inte bajat på flera dagar. Hon låg i min famn och krystade ut en låååång korv, ett par sekunder senare sov hon på min arm, helt utmattad.

På bilderna är de två veckor respektive sju månader gamla.

Vårkatter

Vackra katter i vacker vårgrönska!

Leva livet...

Tänk om man vore katt ändå....

... bara kunna ligga raklång och gona sig i värmen, i skuggan under en korkek... Nä, det är en cypress, en stor en som ger rejält med skugga. I vintras tog den så stor plats att stor-husse tog fram stora sågen och kapade av de nedersta grenarna. Så blev det vips ett jättebra klösträd! Lukas och Sigge kollar in när Alice klöser.

På den lilla plätten under under cypressen har jag lagt ny jord och planterat ett par snabbväxande blommor samt sått några frön. Till katternas förtret eftersom det var ett så bra torr-dass. Nu vattnar jag varje dag så att katterna inte ska gräva där.

Förresten, titta på mina fina betonggrunkor, särskilt rabarberbladet.

Gömma katten 3, i trädgården

Det var väl inte så mycket för att gömma sig som Sigge kröp in i papperssäcken, det var nog mest för att det prasslade så när han gick i den.

Ettårskalas

Den 20 april fyllde Alice och Sigge ett år! Det är lite svårt att fira katter, oftast försöker man ge dom något gott att äta. Mina katter äter helst torrfoder och har alltid tre olika sorter att välja mellan så ett nytt torrfoder var liksom ingen idé. Fisk äter dom inte och heller ingen kyckling. Kattgodis från affären ratas också. Det enda dom ibland tycker är gott är våtfoder och då slickar dom upp såsen och lämnar bitarna. När dom torkat kan man äta upp dom också.

Men fin och dyr mat måste dom väl tycka om, tänkte jag och köpte en burk Almo Nature Kitten för 15 kr. Alice luktade på maten och gick mest förnärmad ut i stället. Sigge luktade också, ställde sig och krafsade på golvet och gick och la sig för att sova. Det var det kalaset.

Ny familjemedlem

I fredags fick familjen en ny liten medlem. Under hela min uppväxttid hade jag djur, två-tre olika sorter samtidigt, sju olika sammanlagt under åren. Jag mår bra av att ha djur omkring mig, mest tycker jag om själva pysslandet med djuren. Ju fler djur desto mer pyssel. Ju mer pyssel desto bättre mår jag.

Till saken. Tova heter vårt nytillskott. Hon är en liten vädurskanin, ännu inte vuxen. Anledningen till att hon fått flytta hem till oss är egentligen knäpp. Det verkar som att Tova har angorapäls och en angorapäls växer hela tiden och måste klippas. I djuraffären (där jag praktiserar) såg vi för ett par veckor sedan att pälsen hade tovat sig enormt mycket. Tovorna gick inte att reda ut så vi fick klippa av hela pälsen. En kanin med det utseende går inte att sälja. Till saken hör också att Tova är en mycket trevlig kanin; nyfiken, orädd och social. En egenskap jag inte sett sedan den vita lantkanin jag hade som ung tonåring - en Kalle kanin som var som en hund.

Men hur går det då med katterna, undrar du säkert också. Det går bra. De är alla tre mycket nyfikna och har varit framme och luktat. Tova är lite för stor för att vara ett byte och hon kommer ju också att bli större. De måste vänja sig vid varann i ett tidigt skede, ett bra sätt att få dem att bli kompisar. Både Alice och Sigge har petat till Tova med tassen några gånger, Sigge är oförsiktig och har fått en tillrättavisning. Alice är mer försiktig men mer nyfiken än den loje Sigge. Bildbevis här nedan.

Så nu kan jag kanske kalla mig för "liporidefilen" också! Liporidaephilia är grekiska för ett mycket stort intresse/mani/kärlek för tamkaniner. (Ailurophilia är alltså samma betydelse fast för katter).

En snygging!

Visst är han snygg, Sigge!! Med sina bärnstensfärgade ögon, av naturen anpassade till pälsfärgen. Hans päls är tjock, mjuk och silkeslen. Nosspegeln är gulligt rosa, liksom trampdynorna.

Till sättet är han en sådan katt som vi såg redan när han var liten - en riktig soffpotatis. Han är nyfiken men loj. Han är klumpig och har inte den minsta koll på sin svans; den lever liksom sitt eget liv och river ner det som råkar vara ostabilt. Han håller på att driva oss till vansinne genom att krafsa på alla dörrar - som ordspråket säger: De flesta katter vill vara både inne och ute, helst samtidigt. Inne krafsar han för att han vill ut och när han väl kommit ut så tar det inte många minuter innan han krafsar för att han vill in. (Alice säger inte ett smack, Lukas jamar). När han varit på lådan kan han stå i fem minuter och krafsa på lådkanten, med båda tassarna.

Trots allt detta, som kan tyckas vara negativt, är Sigge den mest charmiga katt jag träffat. Han är orädd för det mesta och de flesta. Ljud påverkar honom inte alls (utom dammsugaren). Han är en katt som befinner sig mitt i livet, fast livet kretsar mest runt omkring honom medan han nöjt ligger och betraktar det.

Gömma... gömt

Jag skulle flytta på bokhyllan i köket idag och si vad som tornade upp sig!!

Hela förrådet av kattleksaker och lite till. Allt som går att putta till med tassen är lika med kattleksak.

Gömma katten 2

Är det inte vår snart?

Det är nog inte bara vi tvåbeningar som längtar efter våren, i alla fall mina katter ser nog fram emot när all snö är borta så att man kan gå torrtassad ute. Som tur är ligger snön inte överallt längre men det är ändå läskigt att gå på allt det blöta och kalla. Nä, fram för torr barmark!!

Det luktar så mycket ute

Lukas är mer van vid snö och kyla

Släpp in mig!!

Fy för kall och blöt snö!

Lillan har blivit stor

För första gången i mitt liv har jag haft att göra med en löpande katt. Jag kan säga att det inte var särskilt jobbigt. Inte för mig i alla fall utan det var nog värst för Alice. Hon jamade inte speciellt högt utan mer som mmmrrrrrrraaauuu samtidigt som hon låg med rumpan högt och trampade med bakbenen.

Sigge och Lukas - som guschelov är kastrerade båda två - fattade ingenting! De försökte leka med henne men hon var ju mest som en spänd... öh, som en spänd katt? Dom gav upp ganska snabbt och hittade något/någon annan att leka med. Treåenhalv dag löpte hon, idag söndag har hon mest legat och sovit stackarn, hon måste vara alldeles utpumpad.

Gömma katten

Katter älskar som bekant påsar av alla dess slag, i synnerhet papperskassar. Sigge är mycket förtjust i att hoppa ner i dem. Jag vet inte riktigt varför, månne är det en påsråtta i botten. För det mesta sitter han bara i kassen.

Två sjuklingar

Just nu är det väldigt lugnt hemma hos oss. Det är nämligen inga katter som orkar springa omkring och jaga kapsyler eller varann. Sigge är alldeles nykastrerad och har fått blått bläck på ena örat. Alice är som bekant lite orörlig på grund av frakturen på svansen.

I hemgångsråden man får av veterinären står det att katten när den kommer hem ska ligga i ett tyst, mörkt rum och gärna med en filt över sig för att hålla sig varm. Ska man låsa fast katten? Hur får man en katt att fatta att den ska ligga still alldeles ensam i ett tyst rum när han vill vara med oss andra?! Dessutom hade han kissat på sig i transportburen - när han låg under filten - så bakdelen var... ja just det, pissblöt. Trots den lilla olyckan så var han fortfarande nödig och skulle till varje pris ner till kattlådan, på vingliga ben. Och är man pissblöt när man kliver ner i kattsand så blir man... Fram med sopborste och skyffel.

Efter att ha varit sövd mår man också tjyvtjockt och - som reglerna säger - kräks på köksmattan. Och hallmattan. Två gånger.

I skrivande stund har narkosmedlet gått ur kroppen och han är lugn och ligger och sover. När han vaknar ska han få äta lite.

Alice har antagligen inte lika ont längre. Hon går fortfarande försiktigt och springer inte alls men hon hade inga problem att klättra upp i M-husses loftsäng och vidare upp på bokhyllan bredvid. Där satt hon på behörigt avstånd när jag dammsög rummet.

En liten lustig sak måste påpekas: båda katterna har vägts på samma våg hos veterinären den här veckan; Alice väger 2,6 kg och Sigge 4 kg. Lilla storasyster och stora lillebror!

Tur i oturen?!

Veterinärbesöket gick bra, men Alice var ju lite rädd, vad annars. Veterinären kunde "bara" känna en fraktur på svansen, men hon kunde inte avgöra om det var en luxation (förskjutning av kotkropparna) eller om det var en fraktur på en kota. Hon tyckte inte att någon röntgen behövdes.

Dock sa hon att, om vi märker om ett tag att Alice inte kan röra på svansen så kan den behövas amputeras. På vår fråga om en hund kan ha orsakat den här skadan svarade hon nej. Dock kunde hon se på ena framtassens klor att två av dem var mer trasiga än de andra, men alla klor var kvar i alla fall.

Alice fick en smärtlindrande spruta och ett recept på smärtlindrande medicin.

Vi var beredda på att det skulle krävas en operation eller i värsta fall avlivning så det var tur att det "bara" var en fraktur!

Ett par dagar efteråt

Två dagar har gått sen Alice hämtats ner från ett träd. Att hon jagats upp i trädet av grannens hund fick vi ju veta, men vad vi inte förstår är varför hon har ont i övre högra lårmuskeln och vid svansroten. Vi ser inga skador eller sår men att hon har ont är tydligt eftersom hon ligger ner dygnet runt och bara går för att äta, dricka och gå på toa ett par gånger per dygn. Hon drar sig dessutom undan från oss så att vi inte kan röra henne.

Vi är ganska övertygade om att hon blivit sparkad av någon. Vi är lite tveksamma till grannens berättelse om att hunden fått två klor i pannan. I hennes framtassar saknas inga klor och baktassarna har jag inte undersökt ännu, men ska när jag får för Alice. Fast det är klart, det kan vara att det fastnat flisor av klorna i hundens panna.

Tre dagar efteråt
Alice är fortfarande lika stilla men hon äter och dricker och går på toa. Jag fick känna lite på henne idag och kände att svansen är sned, jag kände det tydligt ca 5 cm nedanför svansroten, och hon har svårt att lyfta den. Hon är också svullen och varm överst på höger lår.

Imorgon ska jag ringa veterinären så att hon får komma på undersökning. Har vi tur så kan de rätta till svansen utan operation och ger henne något inflammationshämmande medel.

Inte nu igen!

Det räcker nu! Jag vill inte förlora en katt till!! Vackra Sally försvann 30 november 2007 och har inte kommit tillbaka.

Idag kom inte Alice tillbaka som hon skulle. Vid 7-tiden i morse släppte vi ut alla tre katterna som vi brukar. De är oftast inne igen efter en kvart ungefär för att äta frukost. Sigge och Lukas kom in som de skulle men inte Alice. Jag ropade - som jag brukar - "Alice, vill du ha maaat!" I vanliga fall rusar hon in för att få äta men idag kom hon alltså inte.

Vi var ute i flera omgångar och letade, men ingen Alice. Vid 12-tiden åkte jag till min praktikplats och strax efter tre ringde A-husse och sa att Alice var hemma.

En hund hade jagat upp henne i ett av de stora träden som står nära vår bostad. Hundens ägare, en granne, hade gått runt i området och hört sig för om någon letade efter en katt. Hon satt så långt upp i trädet att inte ens den längsta stegen räckte. Husse försökte men nådde alltså inte. Då kom en ung okänd man och hjälpte till. Först klättrade han upp på stegen och sen fortsatte han vidare upp i trädet. Alice blev naturligtvis rädd och klättrade ännu högre upp men han fick tag på henne. Hur få ner en rädd katt full med vassa klor? Jo, man släpper ner henne. Eftersom hon är just katt så landade hon på alla fyra och sprang hem, till tryggheten.

Hundägaren/grannen berättade att hunden i fråga, en schäfer, har den dåliga vanan att inte skälla när han ser en katt utan springer bara mot den, så antagligen hade Alice inte hört den. Som katt, full med vassa klor, försvarade hon sig och satte två klor i pannan på hunden. Så nu har hon två klor färre på ena framtassen. Hoppas att de växer ut.

Och Alice, hur gick det med henne? Nånting har hänt henne, nånting som gör ont för hon går på sträckta bakben och håller svansen högt, svansen är extra burrig på ett ställe. Hon är medtagen och trött och har inte orkat äta än. För en stund sedan försökte jag känna försiktigt på svansen och kände att svansen är mycket svullen där pälsen är burrig. Hon rycker till och jamar när man rör vid området. Vi ser inga synliga sår eller bitmärken och förstår inte vad som hänt. Kanske har svansen knäckts till just där.

Vi låter henne vara ifred men tittar till henne emellanåt och hon ligger nöjd på sin favoritplats - i mattes säng, på en hemsydd fleecedyna.

Det syns på svansen att den är svullen