Pust, jag smälter!

Nu njuter vi tvåbeningar av solen och värmen. Äntligen är sommaren här på riktigt! tycker vi. Men tänk på våra stackars fyrbenta vänner som går omkring och släpar på sin tjocka pälsoverall fortfarande. Inte orkar man vara ute och kolla läget på dagarna utan då ligger man i en skön säng - kanhända att det inte är hemmets svalaste plats men den är skön ändå för man kan ligga utsträckt precis sådär knäppt som man gillar.

Nej, fram för kvällarna och nätterna. Då är det svalt ute och dessutom finns det MASSOR att kolla på! Tusen tusentals med små små kryp som rör sig lite så där retligt lagom för att en katt med hyfsat mörkerseende ska få syn på'n. Och man kan sitta och titta läääääänge och peta till lite så där lagom ointresserat för att se om nåt händer.

Vid sextiden på morgonen börjar det väsnas igen, alla bilar och lastbilar som hörs i trakten. Då kan man gå in igen, käka lite och så lägga sig bekvämt tillrätta - igen.

ZZZZzzzzzz....

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - var, när och hur som helst!

Jag minns det som igår...

Vid den här tiden för ett år sedan ägnade jag en stor del av dagarna åt att vara fostermor. Koka vatten, blanda välling, slåss mot sylvassa klor och truga, truga, truga. Inte alla gånger var det lätt att mata med flaska, överhungrig eller inte hungrig alls. För det mesta gick det bra, de fick snabbt tag på nappen och fick i sig sina 20 ml välling i ett nafs. Därefter var det dags att kissa och bajsa. Det var lätt att få dem att kissa genom att gnugga lite med en trasa. Men bajja... Jag minns en gång när Alice inte bajat på flera dagar. Hon låg i min famn och krystade ut en låååång korv, ett par sekunder senare sov hon på min arm, helt utmattad.

På bilderna är de två veckor respektive sju månader gamla.

Vårkatter

Vackra katter i vacker vårgrönska!

Leva livet...

Tänk om man vore katt ändå....

... bara kunna ligga raklång och gona sig i värmen, i skuggan under en korkek... Nä, det är en cypress, en stor en som ger rejält med skugga. I vintras tog den så stor plats att stor-husse tog fram stora sågen och kapade av de nedersta grenarna. Så blev det vips ett jättebra klösträd! Lukas och Sigge kollar in när Alice klöser.

På den lilla plätten under under cypressen har jag lagt ny jord och planterat ett par snabbväxande blommor samt sått några frön. Till katternas förtret eftersom det var ett så bra torr-dass. Nu vattnar jag varje dag så att katterna inte ska gräva där.

Förresten, titta på mina fina betonggrunkor, särskilt rabarberbladet.

Gömma katten 3, i trädgården

Det var väl inte så mycket för att gömma sig som Sigge kröp in i papperssäcken, det var nog mest för att det prasslade så när han gick i den.

Ettårskalas

Den 20 april fyllde Alice och Sigge ett år! Det är lite svårt att fira katter, oftast försöker man ge dom något gott att äta. Mina katter äter helst torrfoder och har alltid tre olika sorter att välja mellan så ett nytt torrfoder var liksom ingen idé. Fisk äter dom inte och heller ingen kyckling. Kattgodis från affären ratas också. Det enda dom ibland tycker är gott är våtfoder och då slickar dom upp såsen och lämnar bitarna. När dom torkat kan man äta upp dom också.

Men fin och dyr mat måste dom väl tycka om, tänkte jag och köpte en burk Almo Nature Kitten för 15 kr. Alice luktade på maten och gick mest förnärmad ut i stället. Sigge luktade också, ställde sig och krafsade på golvet och gick och la sig för att sova. Det var det kalaset.

Ny familjemedlem

I fredags fick familjen en ny liten medlem. Under hela min uppväxttid hade jag djur, två-tre olika sorter samtidigt, sju olika sammanlagt under åren. Jag mår bra av att ha djur omkring mig, mest tycker jag om själva pysslandet med djuren. Ju fler djur desto mer pyssel. Ju mer pyssel desto bättre mår jag.

Till saken. Tova heter vårt nytillskott. Hon är en liten vädurskanin, ännu inte vuxen. Anledningen till att hon fått flytta hem till oss är egentligen knäpp. Det verkar som att Tova har angorapäls och en angorapäls växer hela tiden och måste klippas. I djuraffären (där jag praktiserar) såg vi för ett par veckor sedan att pälsen hade tovat sig enormt mycket. Tovorna gick inte att reda ut så vi fick klippa av hela pälsen. En kanin med det utseende går inte att sälja. Till saken hör också att Tova är en mycket trevlig kanin; nyfiken, orädd och social. En egenskap jag inte sett sedan den vita lantkanin jag hade som ung tonåring - en Kalle kanin som var som en hund.

Men hur går det då med katterna, undrar du säkert också. Det går bra. De är alla tre mycket nyfikna och har varit framme och luktat. Tova är lite för stor för att vara ett byte och hon kommer ju också att bli större. De måste vänja sig vid varann i ett tidigt skede, ett bra sätt att få dem att bli kompisar. Både Alice och Sigge har petat till Tova med tassen några gånger, Sigge är oförsiktig och har fått en tillrättavisning. Alice är mer försiktig men mer nyfiken än den loje Sigge. Bildbevis här nedan.

Så nu kan jag kanske kalla mig för "liporidefilen" också! Liporidaephilia är grekiska för ett mycket stort intresse/mani/kärlek för tamkaniner. (Ailurophilia är alltså samma betydelse fast för katter).

En snygging!

Visst är han snygg, Sigge!! Med sina bärnstensfärgade ögon, av naturen anpassade till pälsfärgen. Hans päls är tjock, mjuk och silkeslen. Nosspegeln är gulligt rosa, liksom trampdynorna.

Till sättet är han en sådan katt som vi såg redan när han var liten - en riktig soffpotatis. Han är nyfiken men loj. Han är klumpig och har inte den minsta koll på sin svans; den lever liksom sitt eget liv och river ner det som råkar vara ostabilt. Han håller på att driva oss till vansinne genom att krafsa på alla dörrar - som ordspråket säger: De flesta katter vill vara både inne och ute, helst samtidigt. Inne krafsar han för att han vill ut och när han väl kommit ut så tar det inte många minuter innan han krafsar för att han vill in. (Alice säger inte ett smack, Lukas jamar). När han varit på lådan kan han stå i fem minuter och krafsa på lådkanten, med båda tassarna.

Trots allt detta, som kan tyckas vara negativt, är Sigge den mest charmiga katt jag träffat. Han är orädd för det mesta och de flesta. Ljud påverkar honom inte alls (utom dammsugaren). Han är en katt som befinner sig mitt i livet, fast livet kretsar mest runt omkring honom medan han nöjt ligger och betraktar det.

Gömma... gömt

Jag skulle flytta på bokhyllan i köket idag och si vad som tornade upp sig!!

Hela förrådet av kattleksaker och lite till. Allt som går att putta till med tassen är lika med kattleksak.